Krav på mer pengar för stor grön industrisatsning i EU

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade i går tisdag sin plan för hur EU ska stärka europeiska företags möjligheter att innovera och driva tillverkningen av teknik som ska göra det möjligt att 2050 göra unionen till en nollutsläppare. Förslaget sker mot bakgrund av stora statliga satsningar på sådan grön teknik som görs i stora ekonomier som Kina och USA.

I dag onsdag gav EU-parlamentarikerna sin syn på vad de anser EU bör göra för att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft på området.

– Den orättvisa konkurrensen från Kina, USA och andra går mot kärnan i Gröna given. Om Gröna given inte skapar tillräckligt bra jobb kommer den inte allt lyckas, sade Esther de Lange, en kristdemokratisk nederländsk EU-parlamentariker.

Hon och flera andra parlamentariker ställde sig i stora drag bakom von der Leyens plan med regelförenklingar, riktade statsstöd, utbildning och frihandel.

Flera ledamöter underströk vikten av att undvika handelskrig med USA, andra för att förhindra att rikare EU-länder konkurrerar ut företag i fattigare EU-länder eftersom de kan ge mer statsstöd. Många tryckte på vikten av att planen tas i bruk så snart som möjligt.

Mer pengar krävs

René Repasi, en tysk socialdemokrat, menade att EU i dag inte har tillräckligt med pengar för att ta upp konkurrensen med Kinas och USA:s mångmiljardsatsningar på grön teknik.

– Vi behöver mer eldkraft från EU. Till det räcker inte EU:s flerårsbudget. Vi behöver permanenta skuldfinansierade investeringsfonder, sade Repasi.

Den belgiska miljöpartisten Sara Matthieu var inne på liknande tankar, inte minst för att hjälpa de fattigare EU-länderna att investera i klimatföretag.

– Vi gröna pläderar för en permanent solidaritetsfond på förebild av coronafonden, sade Matthieu och syftade på den stora återhämtningsfond som EU-länderna gemensamt skuldsatte sig för att bygga upp.

Även från den liberala partigruppen kom krav på ”ett omfattande stöd” och en ny fond.

Den svenska regeringen har länge motsatt sig idén om ny gemensam upplåning på EU-nivå.

Klimat- och Rysslandspolitikens fel

Ett par parlamentariker på den yttersta högerkanten menade att den försvagade europeiska konkurrenskraften beror på de åtgärder som vidtagits för att få ned klimatutsläppen.

– Industrin behöver framför allt billig energi för att vara framgångsrik och det har den inte längre och skuld till detta bär EU:s klimatpolitik, sade Guido Reil, en tysk högernationalist.

EU-parlamentarikern András Gyürk från det ungerska regeringspartiet Fidesz menade att det första steget i att stärka europeiska företag vore att ta bort unionens sanktioner mot Ryssland för dess krig mot Ukraina.