Kryptovalutor: Vilken nytta kan EU-regler göra?

Hur och varför EU skapa regler för kryptovalutor som främjar innovation och samtidigt skyddar användarna?

Användningen av kryptotillgångar och tekniken bakom dem har visat sig vara både lovande och problematisk. Därför jobbar EU på nya regler för att stimulera utvecklingen av tekniken och dess användning i EU. Samtidigt måste användarna skyddas.

Läs mer om EU:s digitala omställning.

Risker med kryptotillgångar

Många människor har kryptotillgångar i syfte att undvika behovet av ett centralt register och för att möjliggöra säkra och enkla transaktioner mellan två parter, utan en mellanhand. Detta kräver ny EU-lagstiftning för att minska väsentliga risker.

Risker för konsumenter, företag och marknader

Den nya lagstiftningen syftar till att hantera många av de risker som kryptotillgångar medför. De som handlar med kryptotillgångar omfattas inte av EU:s konsumentskyddsregler, samtidigt är de sällan informerade om riskerna, vilket kan innebära stora monetära förluster. Den utbredda användningen av kryptotillgångar utan regleringar kan leda till finansiell instabilitet, marknadsmanipulation och ekonomisk brottslighet. Eftersom transaktioner ofta är anonyma används kryptovalutor i stor utsträckning för kriminell verksamhet. Till följd av kriget i Ukraina begränsade EU-länderna handeln med kryptotillgångar för användning i Ryssland samt för ryska enheter.

Miljöpåverkan

Tekniken använder enorma mängder el, vilket resulterar i ett stort miljöavtryck. Enligt uppskattningar kan energiförbrukningen för bitcoin jämföras med den från ett mindre land.

Läs mer om den Gröna given och EU:s åtgärder mot klimatförändringar.

Fördelarna med EU:s nya kryptoreglering

Genom arbetet med den nya regleringen för marknader inom kryptotillgångar, MiCa, vill EU stävja hoten och öka potentialen i kryptotillgångar. En preliminär överenskommelse nåddes av parlamentet och rådet i juni 2022. Det godkändes av Europaparlamentet i april 2023 och av rådet i maj 2023, vilket var det sista steget av lagstiftningsprocessen.

De nya reglerna ska främja utveckling och användning av kryptoteknik genom att ge rättssäkerhet, stödja innovation, skydda konsumenter och investerare samt till att säkerställa finansiell stabilitet.

Säkerställande av finansiell stabilitet och konsumentskydd

Reglerna ska säkerställa finansiell stabilitet genom att reglera hur utgivningen av kryptotillgångar till allmänheten ska gå till. De inbegriper bestämmelser om öppenhet, offentliggörande, befogenheter och övervakning av transaktioner. Ledamöterna vill att utgivningen av vissa så kallade tokens (se förklaring längre ner) ska övervakas av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten. Företag som hanterar kryptotillgångar måste bättre informera konsumenter om risker, kostnader och avgifter.

Under mars 2022 godkände parlamentet även föreskrifter om användningen av distribuerade databasteknologier (distributed ledger technology), såsom blockkedjor för handel med kryptotillgångar. Målet med lagstiftningen är att uppmuntra utvecklingen av lösningar för handel med kryptotillgångar, samtidigt som den bevarar en hög nivå av finansiell stabilitet, öppenhet och marknadsintegritet.

Minska kryptovalutornas koldioxidavtryck

För att minska det stora koldioxidavtrycket ska betydande leverantörer av tjänster för kryptotillgångar enligt MiCA-reglerna redovisa sin energiförbrukning.

Förhindra användningen av kryptovalutor för brottslig verksamhet

Europaparlamentet godkände också i april 2023 EU-regler som gör det möjligt att spåra och identifiera överföringar av kryptotillgångar för att förhindra att de används för penningtvätt, finansiering av terrorism och andra brott. Den nya lagen gör det också möjligt att blocka misstänksamma transaktioner. Reglerna omfattar transaktioner med kryptotillgångar på över 1 000 euro. Den nya lagen godkändes av rådet i maj 2023.

Hantering av skattefusk och skattesmitning

I oktober 2022 uppmanade parlamentet EU-länderna att samordna beskattningen av kryptotillgångar bättre och sade att de måste beskattas på ett rättvist, öppet och effektivt sätt. Samtidigt bör myndigheterna överväga en förenklad skattebehandling för tillfälliga eller små aktörer och små transaktioner. Ledamöterna sade att blockkedjor skulle kunna underlätta en effektiv skatteinsamling.

Vad är kryptotillgångar, kryptotvalutor, tokens och stablecoins?

Kryptotillgångar

Kryptotillgångar är digitala tillgångar som kan användas som utbytesmedel eller för investeringar. Till skillnad från traditionell bankverksamhet finns det inget behov av ett centralt register – de är baserade på distribuerade liggare som gör att transaktioner kan registreras säkert av ett nätverk av datorer. Kryptotillgångarna är privata och varken utfärdade eller garanterade av en centralbank eller av en offentlig myndighet. "Krypto" antyder säkerhet, att tillgångarna är säkrade med kryptografi.

Kryptovalutor

De första kryptotillgångarna var bitcoins. De introducerades år 2008 som en kryptovaluta med betalningsmetodalternativ till centralbanksutgivna valutor. År 2020 fanns det 5 600 olika kryptovalutor med ett uppskattat globalt värde på 250 miljarder euro, vilket fortfarande står för en relativt liten andel av värdet av alla pengar. Denna generation av kryptotillgångar backas i allmänhet inte upp med tillgångar som har ett inneboende värde och deras värde fluktuerar ofta. Det begränsar deras praktiska användning och gör dem till en form av riskfylld investering, snarare än en användbar valuta.

Tokens och stablecoins

Tokens är en form av nyare kryptotillgångar som är formade kring en digital representation av intressen eller rättigheter till vissa tillgångar. De utfärdas vanligtvis för att skaffa kapital till nya entreprenörsprojekt eller nystartade företag.

Introduktionen av nya produkter som stablecoins som kan vara en mer stabil betalningsmetod eftersom deras värde backas upp av verkliga tillgångar, har de större användningsområde och ger nya möjligheter för innovation. Samtidigt riskerar de i högre utsträckning att utsättas för större hot.

Mer om vad EU gör för att utnyttja digitala möjligheter: