Inom ramen för Interregprojektet ”Baltic Phytoremediation - BAPR” har vi på Hässleholm Miljö och NSR nu startat ett samarbete med forskare på Chalmers. Paul Drenning från COWI, som är industridoktorand på Chalmers, fokuserar på det som på engelska kallas för ”gentle remediation options” (GRO) och som brukar översättas till skonsamma efterbehandlingsmetoder eller naturbaserade lösningar.
 
”Aktörerna i vårt nätverk efterfrågar användarvänliga vägledningar för fytoremedieringsprojekt. Arbetet i doktorandprojektet kommer att bidra med ny och relevant vetenskaplig kunskap som vi kan sprida vidare till vårt nätverk” säger HMABs projektledare Dolores Öhman.
 
”Genom samarbetet med de svenska parterna i BAPR når vi projektets omfattande nätverk och kan sprida våra forskningsresultat samtidigt som vi förbättrar vår förmåga att förstå och adressera branschens verkliga behov” säger Paul Drenning.
 
Webbinariet den 6 april är uppstarten för samarbetet. Men redan nu planerar vi för en fördjupad heldagsworkshop IRL den 20 september. Syftet blir att fördjupa samarbetet med nätverkets aktörer så att forskningen kommer närmare praxis. Mer information, inklusive om plats för workshopen kommer i nästa nyhetsbrev.

Mer information om Pauls forskning i artikeln nedan. 

har Hässleholm Miljö, inom ramen för Interregprojektet BAPR, låtit genomföra en utredning som kartlägger nuläget för fytoremediering i Sverige.
Representanter från akademien, offentlig och privat sektor har genom intervjuer bidragit till ökad förståelse för kunskapsnivå, attityder samt ekonomiska och regulatoriska effekter. Bland annat visade utredningen att lagstiftning, tillsyn och rättspraxis påverkar valet av saneringsteknik. 
Sveriges miljömål, miljöbalkens hänsynsregler, ansvarslagstiftning (ansvar för förorenade områden) och myndigheternas vägledningar (t.ex. metodik för för behandling av förorenade område, tillsynsvägledningar, mm) påverkar valet av efterbehandlingsmetod.
Vilket utrymme lämnar dagens lagstiftning till att välja fytoremediering? Håller tolkningen av lagar på att förändras då intressekonflikter mellan giftfri miljö och resurseffektivitet/klimatutmaningen blir mer relevanta? Och hur påverkar den europeiska lagstiftningen sättet som vi reglerar hantering av förorenade områden i Sverige.

om lagstiftningen utgör ett hinder mot användning av fytoremediering och om det krävs en lagstiftningsändring för att öka användningen av fytoremediering och andra in situ metoder” säger Paulina om uppdraget.
 
Vi planerar för en presentation av rapporten efter sommaren. Håll utsikt!

During the workshop you will learn about plant species that helps to restore the primary properties of the soil, immobilisation of heavy metals in plants, edible plants used in phytoremediation, whether it is possible to combat climate change through phytoremediation. Presentations will be given by scientists from Lithuania, Sweden and Portugal.

The workshp is organised by Klaipeda University in cooperation with the Lithuanian Research Centre for Agriculture and Forestry.